Projekt
Polyhistor

Skolastik (av grekiskans scholastikos, ”person som ägnar sin lediga tid åt studier”) är den filosofiska och vetenskapliga huvudströmningen under högmedeltiden. Skolastiken berörde alla sidor av det dåtida vetandet och strävade att utveckla den teologiska vetenskapen. Skolastiken försökte förklara alla trossanningar i termer av förnuftssanningar. Utgångspunkten är att den kristna tron i princip kan begripas. Innehållet […]

Inledning Bertrand Russell föddes in i den engelska överklassen år 1872. Han tillhörde en illuster släkt vars stamtavla antydde idel män och kvinnor som agerat banérförare för såväl imperiet som den intelligentia varpå han själv skulle bli ett namn att räkna med. Hans var en brittisk filosof och logiker, men också känd för sina många […]

Renässansen och universalgeniet Ett universalgeni är en person som excellerar inom flera specialistområden. Ett fåtal personer har kapacitet att bli universalgenier, kännetecknande är hög intelligens, motivation, nyfikenhet och inspiration. Begreppet har sitt ursprung i Italien under renässansen. Renässansens ideal Renässansen är en kulturell rörelse som sträckte sig från 1300-talet till 1600-talet och som uppstod vid […]

Ett bra exempel på renässansens bildningsiver presenteras av den franske författaren, läkaren och humanisten François Rabelais (ca. 1495–1553). I sin bok Den store Gargantuas förskräcklige leverne låter han sin huvudperson, jätten Gargantua, undervisas enligt de antika sofisternas ideal. Denna utbildning syftar till att utveckla alla Gargantuas intellektuella och fysiska förmågor. Jätten Gargantua hade under sin […]

Sir Francis Bacon Sir Francis Bacon anses vara upphovsman till det berömda uttrycket ”kunskap är makt”. Det närmaste uttrycket i Bacons verk är måhända uttrycket ”ipsa scientia potestas est”, som finns i hans Meditationes Sacrae (1597), vilket översätts som ”kunskapen i sig är makt”: Tolkningen av begreppet makt som avses med Bacon måste därför ta […]

År 1822 myntade Henri de Blainville, redaktör för Journal de Physique, ordet ”paleontologi” för att hänvisa till studiet av numera utdöda organismer genom fossiler. När kunskapen om livets historia fortsatte att förbättras, blev det alltmer uppenbart att det hade funnits någon form av successiv ordning för livets utveckling. Detta uppmuntrade bland annat teorin om transmutation […]

Renässansen är ett minne blott, åtminstone vad beträffar min kurs i idéhistoria. Jag lämnar Petrarca, de Pizan och da Vinci bakom mig för att nu ta mig an bland andra Gutenberg, Columbus, Vespucci och Montaigne. Ännu ett spännande kapitel i mänsklighetens intellektuella historia! Jag ser särskilt fram emot att fördjupa mig mer i det medium […]

Den fjärde delkursen i idéhistoria ligger nu bakom mig. Tankemässigt dröjer sig medeltiden dock kvar, och tankar fortsätter formeras när jag nu tar mig an renässansens idévärld. Varje epok ger mig nya infallsvinklar, och även om jag är ganska välbekant med renässansen, lär jag få stifta bekantskap med nya sätt att tackla denna period i […]

Hellenistisk tid är nu ett avslutat kapitel i min idéhistoriska grundkurs. Denna delkurs har nog varit den intressantaste hittills. Synnerligen givande läsning och diskussion kring epikurism, stoicism och nyplatonsk filosofi. Icke att förglömma alexandrinsk vetenskap. För mig som kristen gav Plotinos nyplatonism särskilda aha-upplevelser, även om ingen del av mänsklighetens intellektuella kuggar verkar utan att […]

Första delkursen i idéhistoria är nu avklarad! Dom att invänta, förhoppningsvis dock inte i sokratisk efterföljd. Det är ett ganska högt tempo trots att kursen är på halvfart. Mycket text att läsa, och inte minst, att förhålla sig till kognitivt och analytiskt. Jag är glad att jag valde att läsa just idéhistoria; även komprimerad intellektuell […]