År 1822 myntade Henri de Blainville, redaktör för Journal de Physique, ordet ”paleontologi” för att hänvisa till studiet av numera utdöda organismer genom fossiler. När kunskapen om livets historia fortsatte att förbättras, blev det alltmer uppenbart att det hade funnits någon form av successiv ordning för livets utveckling. Detta uppmuntrade bland annat teorin om transmutation av arter. Efter att Charles Darwin publicerade Om arternas uppkomst, flyttades mycket av paleontologins fokus till att förstå evolutionära vägval, inklusive mänsklig evolution och kladistik, alltså hur arter har utvecklats och hur de är besläktade med varandra. Den tidiga paleontologin blev i och med detta ett allt viktigare forskningsfält för naturvetenskapen i allmänhet och för utvecklingsbiologer i synnerhet – och fossilen var dess bevismaterial.

Att intresset för fossil ökade berodde inte enbart på att vetenskapliga framsteg gjordes. De verkliga motiven till utgrävningarna var i stället ett resultat av exploatering av naturresurser. Man ville hitta bränsle i form av kol under jordytan; fossilfynden var en extra bonus. Ytterligare ett ekonomiskt incitament kan ha varit medelklassens besatthet gällande de urtidsödlor som kittlade fantasin. Utvecklingsläran bidrog till att människor blev nyfikna på fossila lämningar av urtida djur och växter. Fossiler blev snart eftertraktade samlarobjekt som köptes och såldes. Sammantaget bidrog allt till en snabb ökning av kunskapen om livets historia på jorden och till framsteg i definitionen av den geologiska tidsskalan, som till stor del baserades på fossila bevis.

En kvinna stod i fossilens zenit. Även om hon sällan erkändes av det vetenskapliga samfundet i sin egen samtid, var Mary Anning en betydande bidragsgivare till paleontologisk forskning under denna period. Hon upptäckte bland annat flera nya mesozoiska reptilfossil och drog slutsatsen att det som då var känt som bezoarstenar i själva verket är fossiliserad avföring. Som kvinna behandlades Anning som en särling i de vetenskapliga samfunden. På den tiden fick kvinnor som bekant inte rösta, inneha offentliga ämbeten eller studera på universitet. Det nybildade, men allt mer inflytelserika Geological Society i London tillät inte kvinnor att bli medlemmar eller ens delta på möten som gäster. Att en kvinna utan formell utbildning gick vinnande ur en vetenskaplig debatt med idel män gick inte obemärkt förbi. Jag anar också en dragkamp mellan professionella akademiker och amatörer som stod för lejonparten av de fossila bevisen. Trots många bidrag till paleontologin förblev mycket av Annings forskning aldrig publicerat i hennes namn.