Att läsa låter sig inte göras utan penna i hand. För mig är mina studier lika mycket ett författarskap som  en stunds läsning. Jag samlar mina reflektioner i små journaler, eller (ämnes)dagböcker om ni så vill. Efter läsning återgår jag till dessa små anteckningar och inser att minnet jag präntat ned under läsningen faktiskt hjälper mig att minnas; meningarna på pappret är ett koncentrat av det jag nyss läst. 

Hur skriver jag då? Jag börjar vanligen med att skriva kortare sammanfattningar, ofta med sidhänvisningar, till något jag uppfattat som intressant. Ofta noterar jag också kopplingar till sådant jag läst tidigare. Ett ark i journalen liknar ofta en tankekarta, med pilar, utvikningar, små illustrationer och citat som täcker den vita ytan.   

Läsare skriver – och författare läser!